En viktig del av att vandra med sin själ är att man börjar lita mer på sig själv. Det är aldrig enkelt.

Du har ju ett ego som inte vill lita på dig, egot bekymrar sig för att du skall klanta till det på ett eller annat sätt och därför tar det kontroll över ditt liv med ett starkt grepp och vägrar att släppa taget. Du vet den där rösten som börjar prata så fort vi skall göra något, den som säger typ “Sjabbla inte bort detta nu” eller ” detta har du aldrig varit bra på” eller ” vad håller du på med?” Denna röst gör så vi spänner oss och inte kan vara oss själva. Tyvärr så fyller denna röst upp det utrymme som själen behöver för att kunna andas och uttrycka sig.

Det kan vara svårt att lita på sig själv i stunden, att lita på att man gör bra ifrån sig och reagera på rätt sätt. Men det är klart att vi är rustade för att göra det vi är bäst på, för annars så hade vi inte blivit ombedda att göra det.

Så börja lita på att du är bra nog, men vad händer egentligen när vi litar på oss själva? Jo, vi slappnar av och ger själen det utrymme och den frihet den behöver för att kunna uttrycka sig.