Det händer tyst ibland, utan buller, du bara slutar följa. Du stannar mitt i flödet, något skaver, något känns inte längre sant. Det kan vara ett konto du slutar följa på sociala medier, en lärare vars röst inte längre når dig, en vänskap där du en gång höll andan för att passa in, en tanke du burit i åratal, men som nu börjar blekna i ditt medvetande. Du kanske inte ens vet varför, men din själ vet och den viskar: “Du har vuxit ur detta nu.”

Att sluta följa är inte att bli kall, det är inte att döma, det är inte att förneka det som en gång var sant för dig. Det är bara en inre rörelse, en själslig signal, en stilla övergång, från att följa andras ljus till att hitta sitt eget.

När du slutar följa det som en gång kändes som hemma, kan det kännas som en liten död, men det är bara plats som skapas, plats för den du håller på att bli. Kanske följer du inte längre flocken, kanske följer du inte längre en idé, en dröm som en gång var din, kanske är du inte längre den som tassar tyst i andras fotspår.

Kanske är det nu du stannar upp och säger: “Min väg ser inte ut så. Min själ ropar från en annan riktning.” Det är heligt att sluta följa, för det betyder att du börjar leda dig själv.

Så om du står där nu, med känslan av att något du följer inte längre känns sant. Lägg handen på hjärtat, tacka det som varit och ta ett steg mot det som väntar. Du är inte vilse, du är på väg hem.