Idag tog livet en hastig vändning, fattar inte riktigt ännu vad som faktiskt hände. Jag vaknade efter en natt som inte var så angenäm då jag hade lite vånda för min ekonomiska situation, när jag inte kan jobba som vanligt. Renoveringen har ju alltid två sidor, speciellt när man bor väldigt litet.

Jag hade inte speciellt ont någonstans, men helt plötsligt så fick jag väldigt ont i rygg och där jag är skadad, och jag bad änglarna om hjälp. Jag ville helt plötsligt gå ned till grannen som inte mådde så bra häromdagen och fråga om han behövde hjälp, våran älskade underbara granne.

Min älskling vinkade bort mig då han gick in först. Då förstod jag vad änglarna ville säga till oss att vi skulle hjälpa honom över och det gjorde vi ju, då hade jag ingen känsla av sorg det var först när själva likbilen kom. Jag klarade både ambulans, läkare och polis, men när likbilen kom så brast en bit av mitt hjärta och det gjorde så ont, då kom tårarna, döden är inte farlig det är bara striden mellan andevärlden och mänskliga världen som gör att man faktiskt går sönder, men vi är ju ändå andar i mänskliga förpackningar detta gör att vi känner smärta och vanmakt.

Kram Ulva